Som ett brev på posten...

Hej!

Igår jobbade jag dagpass. På BB tar man hand om de planerade kejsarsnitt som kommer. Och igår hade jag ett sådant pass. Jag följer då det paret hela dagen. Förbereder innan med dropp mm och följer med till förlossningen där jag steriltvättar mig och blir påklädd till oigenkännlighet, knappt så jag känner igen mig själv i spegeln. Så när läkaren lagt snittet så får jag "bebben" i mina händer och kontrollerar att han eller hon mår bra och sedan visar jag upp det nya lilla livet för föräldrarna och mamma får pussa och hälsa på sitt lilla underverk.

Allt detta är jätteroligt att jobba med som ni säkert kan förstå och man kommer föräldrarna ofta ganska nära under en sådan dag. Man lägger ner ganska mycket energi för man vill ju att dagen D ska bli perfekt. Igår efter att allt var klart och dagen nästan var till ända tog min enerig slut av olika anledningar och jag kände att migränen låg på lut....hade tagit tabletter innan men det var lite för sent. Jag var noga med att äta lunch annars kan det vara lite si och så med lunch de dagar man "snittar" och det bjuder jag på men idag kunde jag äta i lugn och ro. Till saken hör ju att jag sovit dåligt natten innan. Så jag bad min kollega att sätta lite akupunkturnålar för att se om jag skulle kunna häva anfallet lite.

Sagt och gjort så satt jag där som en liten igelkott som chefen kallade mig. Nål i pannan, på händer och fötter. Hjälp vad nålarna på händerna gjorde ont. Hjälpte det ? Jodå jag tycker nog att det kändes bättre tills jag kom hem i alla fall. Sen somnade jag 19.30 och vaknade 7.30.

Kram