Läkarbesök...

(obs..bild lånad från nätet)

Idag tog jag kontakt med fam.läkeriet.....dag 10 med 39 graders feber, har pendlat mellan 38.8-39.5. Men Nellie har varit förvånansvärt pigg och glad även om hon kanske inte orkat allt fullt ut. Om ni nu undrar hur jag kan låta min lilla princessa gå med så hög feber så länge så har jag faktiskt ringt och pratat med sjuksköterskan på mottagningen och vi kom gemensamt fram till att vänta tills idag eftersom hon inte haft ont någonstans och faktiskt varit relativt pigg, ätit och druckit bra. Men självklart fick det räcka nu. Så iväg till läkaren som även han reagerade på den höga febern och längden. Han trodde inte riktigt på halsfluss, visserligen var halsmandlarna stora som fotbollar...he he..nej inte riktigt men ändå. Iväg till labet för halsprov och snabbsänka han ville oxå ha en urinsticka..hm..Skit tänkte jag hur ska vi komma lyckliga härifrån, Nellie hatar att bli stucken i fingret...(vem gillar det??) fick påminna henne om att barn med diabetes får sticka sig jätteofta (precis som det skulle hjälpa...) det där förbenade halsprovet sen då...sist gapade hon så lite att pinnen nog inte kom förbi tungan ens......men min lilla hjältinna gapade till både min och lab assistentens förvåning så hon fick gräva runt där nere i halsen.....inte utan tårar naturligtvis...men ändå.....sen in på toaletten där jag förgäves försökte förklara mekanismen om hur man blir kissnödig.... att då finns en mängd i blåsan men att man kan kissa lite även om känslan av kissnödighet inte innfunnit sig men Nellie insisterade hela tiden på att hon inte behövde gå. Jag hotade då med att vi skulle få sitta på mottagningen hela natten och missa fredagsmys. Duktig som hon är bäljar hon i sig flera glas med vatten för att kunna prestera några droppar men icke....då kommer labassistenten och undrar om doktorn verkligen måste ha provet....och jag förklarade varför att vi måste utesluta urinvägsinfektion....hon tittade på mig och pekade ner på halsprovssvaret....det är illrött...streptokocker i halsen....åh vad skönt....vi kan lämna toaletten och få recept och åka hem.....

Nu är vi hemma och fått kvällsmat och intagit första dosen medicin. Nellie är glad men tycker det är lite kallt vid köksbordet, hon äter upp, tackar för sig och går iväg. Rasmus springer omkring som vanligt och efter en stund undrar jag vart Nellie tog vägen, ja inte visste han heller. Vi hittar henne sovandes inlindad i en filt uppe i soffan. Tilläggas bör att Nellie inte går och lägger sig tidigt numera....om hon får bestämma.....krafterna tog nog slut här...det var nog bra att vi åkte idag till doktorn och inte väntade. Pluttan.... min hjältinna. Tänk.... Rasmus blir alltid så ämlig när han fått halsfluss eller bara feber....men det beror väl på könet eller vad tror ni????

Min prinsessa!!!

Många kramar